Ingen vet hur något blir på måndag och jag är inte där riktigt ännu att få hem honom till oss, man blir rättså bekväm med att vara själv med barnen, vi har fått klara oss själva utan honom, jag har haft fullt ansvar för barnen, men det har gått så bra och vi har skapat våra egna rutiner och allting har gått så bra. 

Jag har lärt mig att man är starkare än man tror, man klarar av vad fasiken som helst, oavsett hur jobbigt livet än är så lägger man in en reserv växel och sen kör man bara på och det går faktiskt ganska så bra ändå.  

Ingen vet hur framtiden blir mellan oss två, tiden får utvisa ❤️

Sprängs i tusen bitar, för alla saker du gjort mot oss, hur kunde du göra så här, hur kunde du välja att göra massa skit i stället för att tänka på oss, din familj ? Du lova att vi var ditt allt, du har alltid sagt du är ingenting utan mig i din värld, jag gråter varje dag för vad du gjort, jag andas knappt vissa dagar, du är ju mitt andetag, du är ju min trygghet. 

Du har sårat mig som fan, trodde du ville vara i min famn för alltid som vi sagt sedan dag 1 !?! Jag trodde jag var din värld , jag trodde du var mitt allt, vi har ju skrivit kapitel ett när Evelyn föddes och skrivit kapitel två när våran lilla Adele föddes och vi skulle skriva kapitel tre när lilla Lancelot skulle födas i sommar i stället skriver vi kapitel 4 = fortsätter  vi tillsammans eller är vår kärlekshistoria slut ? 

Älskar er min familj ❣️